Det är lite den känslan jag lever på just nu. Jag har absolut ambitionen där men orken tryter och allt känns så himla meningslöst. Nu syftar jag inte på livet utan på vår älskade "arbetsplats" som vi går till 5 dagar i veckan. Närmare bestämt skolan. Överallt kan vi hitta ungdomar som skriver att de mår så dåligt av all press från skolan och jag kan inte annat än hålla med. Men jag har kommit till ett faktum där jag insett att ett fint betyg inte går upp emot en fin och välmående Sara. Därav de fina ordet palla. Palla må dåligt för ett fint betyg, palla må dåligt inför varje redovisning och palla jämföra sig med andra. Vi är människor och människor gör misstag, vi KAN INTE vara bäst på exakt allt vi gör. Livet slutar inte efter du fått dina betyg. Så varför låta livet kretsa runt detta? Otroligt onödigt i mina ögon. Så efter år med ständig stress över skolan har jag nu, stolt som jag är insett att mina betyg inte visar vem jag är som människa. Så istället för att go crazy över en svår uppgift, le lite åt livet istället!